erikategnevall

Varje gång jag hör en bildörr stängas ute springer jag till fönstret i förhoppningen om att det är du som kommer till mig. Jag tittar ut, men där står ingen bil. Aldrig din bil.

Tittar på telefonen, inget sms.

Trodde jag hörde din röst, trodde jag såg dig. Blev som paralyserad, men det är aldrig du.

Vill bara springa mot dig och bli fångad av din varma famn, sådär som du gjorde för längesen.

Vill bara ligga hos dig och känna mig liten igen, sådär som jag gjorde för längesen.

Vill bara hålla dig i handen, och att vi skrattar åt att du alltid snurrar på min ring, sådär som vi gjorde för längesen.